Adelns privilegium att äga så kallade “sätesgårdar” som var befriade från skatt ligger till grund för byggnader och hus som går under benämningen herrgårdar. Till en herrgård hör själva bostadshuset, men även den mark som mangårdsbyggnaden (huset) står på.

Sammantaget kallas mangårdsbyggnad och den mark den står på för säteri. Till säteriet hörde ett antal frälsebönder som, beroende på gårdens storlek, fick lov att bruka säteriets jord. Betalade gjorde de genom arbete och med varor såsom frukt, bär, ägg och säd.

Förändrad arkitektur

Mot slutet av 1600-talet fick dock adeln sina privilegier beprövade och ägandet gick alltmer över till brukspatroner. Även arkitekturen förändrades med tiden och man blev ofta tvungen att rationalisera bort stora delar av jordbruket.

Många hade dock fortfarande råd och vilja att renovera varsamt och tidsenligt. Skulle man göra liknande renoveringar idag skulle man med all sannolikhet installera någon form av ventilation, likt den som erbjuds via www.24jour.se, oavsett om man ägde stället som privatperson, företag eller i kommersiellt syfte.

Allt populärare att leva som herrgårdsfolk

Under 1800-talet var den högborgerliga estetiken tongivande och under 1900-talet, då det blev allt mer populärt att återskapa ett liv som herrgårdsfolk återupplivades herrgårdskulturen på nytt. Arkitekturen från den här tiden kännetecknas bland annat av höga, så kallade brutna tak och ljusputsade stenfasader. Många typiska herrgårdsbyggnader har även två våningar.

Sedan dess har det blivit allt vanligare för privatpersoner att investera i en herrgård, antingen för att driva den som någon någon form av affärsverksamhet eller för att förverkliga en slags dröm om “livet på landet”. För det är mer på landet än i storstaden som herrgårdar tenderar att ligga.